Torkan under sommaren 2018 har påverkat det svenska lantbruket negativt på många sätt och har även tvingat konsumenter på många håll i landet att låta grillen vila. Det har i sin tur gjort att försäljningen av kött minskat. Men då effekterna av torkan snarare blev påtagliga under juli och augusti än i juni, så tror Jordbruksverket att det är andra faktorer än vädret som i första hand påverkat utvecklingen till och med juni. Den svenska marknadsutvecklingen första halvåret 2018 kan summeras i fyra huvudpunkter, som mer eller mindre är en repetition från 2017.
1.Produktionen av samtliga köttslag ökar.
2.Svenskarna äter en större andel svenskt kött. Trenden med ökad efterfrågan på svenskt kött och matfågel håller i sig. Ökningen i år är störst för nötkött där andelen svenskt kött av den totala förbrukningen gått från 51,8 till 54,9 procent.
3.Förbrukningen av kött minskar. Under 2017 sjönk förbrukningen, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, av kött med 2,2 kg per person, eller 2,6 procent, vilket är den största årliga minskningen sedan 1990.
4.Utrikeshandeln med kött minskar i båda riktningarna. Under första halvåret 2018 minskade både importen och exporten, undantaget exporten av matfågel som ökade. Minskad export kan förklaras av bland annat god inhemsk efterfrågan på svenskt kött.
– De konsumenter som nu väljer att äta mindre kött och matfågel drar främst ner på importerat kött. Motiven bakom en minskad köttkonsumtion varierar. Vissa konsumenter lockas av vegotrenden med nya proteinalternativ, andra ändrar sina matvanor till följd av klimatengagemang, nya hälsorön eller av etiska skäl. Men att köttkonsumtionen förändras behöver inte bara innebära att konsumenter äter mindre kött utan även att vi väljer kött med olika mervärden, exempelvis kött från djur som fötts upp med låg antibiotikaanvändning eller där produktionen bedrivits med god hänsyn till djurens välfärd, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.