Antibiotikaresistens oroar svenskarna

Antibiotikaresistenta bakterier, psykisk ohälsa och effekten av ökade samhällsklyftor. Det är våra tre största hälsoutmaningar enligt Icas framtidsrapport 2019. 

Det är tredje året i rad Ica presenterar sin framtidsrapport som i år fått namnet Klyftor, Stress och Bakterier. Kunskapsspridning, matens roll för folkhälsan och samhällsplanering lyfts fram som nyckelfaktorer för ett friskare Sverige. Antibiotikaresistens definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verkligt hot mot mänskligheten. 91 procent av svenskarna oroar sig för antibiotikaresistens på ett globalt plan, och 79 procent för att resistensen ska breda ut sig i Sverige. Sju procent har inte har hört talas om antibiotikaresistens.

En positiv utveckling rapporten lyfter är att nya EU-direktiv kommer göra lagstiftningen mer lik den i Sverige vad gäller antibiotika i djurhållning. I rapporten lyfter även Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, tre viktiga steg för att bromsa resistensen: 

För det första, ät mindre kött och välj lokalproducerat kött. Sex av tio (62 procent) kan tänka sig att bara köpa svenskt kött/fågel. För det andra måste läkare bli mer restriktiva i att skriva ut antibiotika och patienter får inte pressa dem att skriva ut. En av tio svenskar har enligt undersökningen försökt övertala sin läkare att skriva ut antibiotika. För det tredje bör samhället miljöcertifiera antibiotika då preparaten är biologiskt aktiva långt efter att de har lämnat kroppen.

När det gäller hälsa så är diagnosen för Sverige enligt rapporten paradoxal. Vi blir friskare, och sjukare. Vi lever längre, samtidigt tror sig en tredjedel av befolkningen inte ha rätt livsstil för att leva så länge de vill. Specifika infektionsrisker, kortare medellivslängd och övervikt kan kopplas till nivå av utbildning och socioekonomiska skillnader. Fler lågutbildade än högutbildade personer röker till exempel dagligen och högutbildade personer tänker mer på sin kost för att förebygga sjukdomar än lågutbildade.