Årets andra kvartal bjöd på en splittrad utveckling för svensk livsmedelsindustri. Den inhemska försäljningen nådde samma nivåer som 2019 medan exporten sjönk till rekordlåga indexnivåer. Detta enligt Livsmedelsföretagens konjunkturundersökning för andra kvartalet.
Den inhemska försäljningen av svenska livsmedel nådde upp till samma volymer som under motsvarande period 2019. Även juli månad förefaller ha utvecklats stabilt i relation till föregående år. På hemmarknaden ökade leveranserna till dagligvaruhandeln medan de föll drastiskt till hotell- och restaurangsektorn.
– Det är tydligt att de ökade leveranserna till dagligvaruhandeln under sommaren i viss mån kompenserat för det stora bortfallet till hotell och restaurangsektorn, på sammanräknad nivå. Men många producenter har liten eller ingen försäljning till dagligvaruhandeln, för dem har krisen inom den svenska besöksnäringen varit ytterst kännbar, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Sammantaget minskade produktionen av livsmedel under kvartalet när hemma- respektive exportleveranserna summeras.
– Det finns en bild av att livsmedelsindustrin täljt guld under coronakrisen, det stämmer inte. Rekordnoteringarna från dagligvaruhandeln innebär dessvärre inga rekordnoteringar från svenska leverantörer, som också är beroende av andra försäljningskanaler, kommenterar chefekonom Carl Eckerdal
Livsmedelsexporten har sedan EU-inträdet ökat stadigt och under 2019 exporterades en tredjedel av alla svenskproducerade livsmedel. Coronakrisen ser ut att bryta denna trend, i mars rapporterade många livsmedelsföretag om ett brant tapp i exportefterfrågan och utvecklingen har sedan dess varit fortsatt svag. Exkluderat tobak, fisk och oförädlat spannmål minskade exportvärdet av förädlade livsmedelsprodukter med 4,5 procent, enligt statistik från SCB.
Sverige exporterade livsmedel till 133 länder runt om i världen under andra kvartalet 2020. Bland länderna på topp 20 föll exporten till 13 länder och ökade till sju. Till Norge ökade livsmedelsexporten med knappa 10 procent. När norrmännen inte haft möjlighet att åka över gränsen så har man istället handlat svenskproducerade livsmedel, till ett högre pris, i norska butiker. Exempelvis ökade exporten av svenskproducerat chokladgodis till Norge med 20 procent under perioden.