Regeringen föreslår i en ny lagrådsremiss åtgärder mot otillbörliga affärsmetoder från de stora livsmedelskedjorna gentemot sina leverantörer.
Nya regler om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan har diskuterats på EU-nivå sedan 2009 och ett särskilt direktiv, UTP, beslutades i april 2019. Syftet med direktivet är att stärka de svagare aktörerna i livsmedelskedjan mot otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär bland annat att en köpare måste betala inom 30 dagar och inte får annullera en beställning senare än 30 dagar innan leverans. En leverantör ska också få rätt att kräva ett skriftligt avtal av en inköpare i handeln. Regelverket syftar till att förbättra förutsättningarna för att stärka svensk primärproduktion och förädlingsindustri och öka lönsamheten hos företag som verkar i jordbruks- och livsmedelskedjan. I den nya lagen finns även bestämmelser om tillsyn och om sanktioner för de aktörer som bryter mot förbuden.
Svensk Dagligvaruhandel har tidigare hävdat att otillbörliga affärsmetoder inte förekommer i Sverige. Men organisationer som Livsmedelsföretagen och Kött- och Charkföretagen (KCF) välkomnar de nya förslagen och anser att livsmedelskedjan i Sverige länge präglats av snedvriden konkurrens och att de få svenska dagligvarukedjorna utnyttjar sin makt för på olika sätt pressa livsmedelsproducenterna. I en enkät som KCF genomförde bland sin medlemsföretag hösten 2017 uppgav 93 procent att de utsatts för otillbörliga affärsmetoder, 60 procent uppgav också att det blivit vanligare de senaste åren.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november i år och omfatta alla köpare med årsomsättning på över motsvarande två miljoner euro. Lagrådet ska nu lämna ett yttrande kring lagförslaget, därefter lägger regeringen en proposition till riksdagen om den svenska UTP-implementeringen.