Mer svenskt kött – mindre importerat

Totalkonsumtionen av kött sjönk under förra året med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Det är den lägsta nivån på 20 år och 9,7 kg/capita lägre än den högsta noteringen 2016. 

Det är Jordbruksverket som kommit med sin årliga analys av utvecklingen av animaliska livsmedel.  Coronapandemin hade stor inverkan på markaderna under 2020. Den importminskning som pågått under flera år på köttmarknaden har fortsatt, minskningen 2020 var 14 procent jämfört med minus 2 procent 2019. Den svenska produktionen av kött ökade samtidigt med 2,6 procent.

– Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel där andelen svenskt kött generellt är hög, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Högre efterfrågan på svenskt kött och minskad import betydde också att den svenska marknadsandelen för kött steg tydligt förra året, till 72 procent. Det är den högsta nivån på 15 år och kan jämföras med bottennivån 2013 som var 60 procent. En effekt av att importen minskade mer än vad produktionen ökade samtidigt som exporten var relativt oförändrad var att totalkonsumtionen sjönk med 4,5 procent. 

Marknadsutvecklingen 2020 påverkades också av att en stor del av befolkningen ändrade sitt sätt att handla,  äta, umgås och jobba. Men i grunden finns också en växande efterfrågan på svenska och närproducerade livsmedel, liksom en trend mot mindre kött och mer vegetariskt, enligt Åsa Lannhard Öberg.

  • En ytterligare orsak till minskad köttkonsumtion 2020 kan vara att vi äter något enklare lunchmåltider med en mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén, samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat, säger Åsa Lannhard Öberg.