Kraftigt ökade kostnader för råvaror, drivmedel, elektricitet, transporter och förpackningsmaterial fortsätter tynga svenska livsmedelsproducenter, det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturanalys.
Än så länge har prishöjningarna i butik varit måttliga men konsumenterna kan vänta sig högre priser på många sorters livsmedel senast i början av 2022. Åtta av tio företag uppger att deras produktion har störts av olika typer av utbudsproblem, inklusive brister i tillgång på råvara, förpackningsmaterial (plast och wellpapp) och transporter. Detta gör, enligt Livsmedelsföretagen, att kostnaderna för råvara, transporter och förpackningsmaterial pekar brant upp. Därutöver har elkostnaderna skenat under sensommaren och inledningen av hösten. Tillsammans landar företagens kostnader under det tredje kvartalet på den högsta nivån under konjunkturenkätens tolvåriga historia. I stort sett samtliga företag räknar med att kostnadsökningarna kommer fortsätta under det kommande halvåret, en fjärdedel räknar med ökningar på över 20 procent.
– I samband med mitt förra konjunkturbrev beskrev jag kostnadsökningarna som en ”perfekt storm”, stormen har nu blivit en orkan. Svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter kämpade redan tidigare med låga marginaler och utvecklingen vi ser nu är högst ovälkommen. Dagligvaruhandeln verkar utåt sett inte särskilt bekymrad, men det går inte att blunda för verkligheten. Producenternas kostnadsökningar kommer och måste leda till högre priser i butik på många av våra vanligaste livsmedel, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
En del i de ökande kostnaderna är kopplat till ökade elpriser. Den utveckling som hushåll och företag i landets södra halva nu upplever, med rekordhöga priser på spotmarknaden, är ett paradigmskifte. En absolut majoritet av Sveriges livsmedelsproducenter ligger söder om Uppsala där framtiden för elförsörjningen är högst osäker. Livsmedelsproducenter verksamma där är uppenbart bekymrade av utvecklingen.
– Utvecklingen är också djupt oroväckande för företagens stora satsningar på att ställa om till hållbar produktion. På 10–20 års sikt förväntas behovet av el fördubblas i takt med en ökad elektrifiering i hela landet. Det är just nu högst oklart om den svenska elproduktionen förmår expandera i samma takt som företagen vill ställa om. Dimman kring den svenska elförsörjningen är kompakt och nu måste politiken se till att skingra den, säger Carl Eckerdal.