Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredare för att se över hur kamerabevakning skulle kunna användas på slakterier.
– I Sverige har vi ett högt förtroende för vår djurskyddsnivå och det vill regeringen värna genom hela livsmedelskedjan. Nu påbörjar vi en analys om kamerabevakning på slakterier kan bidra till att ytterligare stärka djurskyddet. Samtidigt ska hänsyn tas till att undvika ökad administrativ börda för berörda slakterier och myndigheter, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.
För att kamerabevakning ska kunna införas behöver ett antal frågor lösas, enligt regeringen, bland annat när det gäller det praktiska och ekonomiska ansvaret. Utredaren ska också överväga frågor om hanteringen av det inspelade materialet, skyddet för den personliga integriteten och sekretess.
Det är inte första gången som frågan om kameraövervakning på slakterier i Sverige har aktualiserats, senast var våren 2021 efter att djurplågeri på ett mindre slakteri i södra Sverige hade uppdagats. Svenska Köttföretagen, som ägs av landets största slakteriföretag, var då mycket tveksamma till kamerövervakning eftersom de större slakterierna redan kontrolleras av Livsmedelsverkets veterinärer åtta timmar per dag, 365 dagar om året, normalt med fyra–fem representanter från myndigheten. Svenska Köttföretagen frågade sig också hur det ska gå till att säkerställa att kameraövervakningen verkligen bidrar till att upptäcka missförhållanden och hur integriteten för slakteriets personal ska kunna skyddas. Svenska Köttföretagen undrar också hur de politiker som engagerat sig i frågan om kameravövervakning ser på den offentliga kontrollen och om de överhuvudtaget litar på den.
Utredningen ska redovisas till regeringen senast den 31 maj 2023.