Många konsumenter förstår inte alltid vad märkningen på den mat de köper betyder, det visar en ny undersökning från Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har undersökt hur väl konsumenterna förstår olika typer av livsmedelsinformation. På det stora hela upplever de som deltagit att de får den information de behöver och att informationen är begriplig och ändamålsenlig. De viktigaste märkningarna är bäst före-datum och sista förbrukningsdag, ingrediensförteckning, ursprungsmärkning samt vilka tillsatser maten innehåller, märkningarna används för att kunna jämföra produkter och förstå innehållet för att sedan kunna ta välgrundade beslut. Många upplever emellertid att de har bättre förståelse av märkningen är de verkligen har. Det är till exempel få i undersökningen som vet vad livsmedlets beteckning innebär eller hur allergenmärkning och ursprungsmärkning ska tolkas.
Deltagarna i undersökningen hade ofta olika uppfattning om vad begreppen vegetarisk, vegansk, vego, växtbaserad, lakto-vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk betyder. Nästan samtliga dessa begrepp är otydliga för konsumenterna och många har särskilt svårt att förstå vad lakto-vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk betyder.
Många säger att de ofta tittar efter ursprungsmärkning, särskilt när de ska köpa produkter de inte köpt innan. De vill också se information om ursprunget för en rad produkter där det idag inte finns något krav på ursprungsmärkning. Men kunskapen är mycket låg om vad exempelvis ursprungsmärkningen på bacon eller kyckling egentligen innebär. Få deltagare känner till vilka moment som minst måste ha skett i Sverige för att en vara ska få märkas med ”ursprung Sverige”.
- Förståelsen av märkningen har inte blivit bättre på de nästan tio år som gått sedan förra undersökningen. Det betyder att myndigheter och företag behöver jobba för att märkningen ska bli lättare att förstå, säger Karin Cerenius, chef för Kontrollstödsavdelningen på Livsmedelsverket.