Naturligt fortsätter vara trendsättande

Analysföretaget Innova Market Insights har presenterat de viktigaste internationella livsmedelstrenderna för 2017. Naturlighet, krav på transparens och clean-labelling fortsätter att vara ledande. Även växtbaserade mjölkprodukter och köttfria alternativ tros öka under 2017. Allt fler konsumenter kommer att försöka använda dessa produkter i sina dagliga måltider. Mindre socker och fler autentiska, lokala och traditionella matupplevelser är andra trender som kommer under året. Konsumenterna kommer också att experimentera mer med särskilda dieter som paleo-dieten och Low FODMAP-dieten, enligt Innova Market Insights.

Nytt rekord för ekologisk julskinka

Den här julen kommer det att finnas 400 ton julskinka från KRAV-ekologiskt uppfödda grisar i butikerna. Det är en ökning med 20 procent jämfört med förra julen.

Till skillnad från konventionellt uppfödda grisar får de gå ute fyra månader varje år och måste kunna beta, böka i jorden och bada gyttjebad. Inomhus vintertid har de större ytor än hur det brukar se ut och mer halm. Enligt en undersökning som undersökningsföretaget YouGov gjorde på uppdrag av Jord på Trynet för två år sedan ville 80 procent av konsumenterna helst köpa griskött från djur som betat utomhus på sommaren.  Inom föreningen Jord på Trynet som organiserar landets KRAV-grisuppfödare har man på några år ökat sin uppfödning med 50 procent.

Högt förtroende för livsmedelsindustrin

85 procent av svenskarna har högt förtroende för den svenska livsmedelsindustrin. Det visar Demoskops förtroendemätningar som Livsmedelsföretagen utför årligen. En växande andel säger också att mat och dryck från svenska producenter håller hög kvalitet.

– Vi började göra dessa mätningar 2013 och sedan dess har förtroendet ökat varje år. Det visar att konsumenterna i grunden litar på svenska matföretag, säger Livsmedelsföretagens vd Marie Söderqvist.

De senaste siffrorna visar en ökning på 4 procentenheter jämfört med föregående mätning i juni i år.

– Det är trenden uppåt som är den riktigt intressanta och den kommer troligen att leda till att intresset för produkter tillverkade i Sverige kommer fortsätta att öka, fortsätter Marie Söderqvist.

81 procent av svenskarna tycker att mat och dryck från svenska livsmedelsproducenter generellt sett håller hög kvalitet, vilket är en ökning från 75 procent som svarade samma sak i juni. Liksom de rekordhöga förtroendesiffrorna är det den högsta siffran som har uppmätts sedan mätningarna startade.

Ginsten åtgärdar problem med slakten

Länsstyrelsen i Halland har beslutat om ett föreläggande mot Ginsten slakteri i Harplinge efter att brister uppmärksammats i slakteriets djurhantering. Bland annat så var grisar otillräckligt bedövade när de avblodades under slakt, något länsstyrelsen fick kännedom om i november i år.

Ginsten har gått ut med ett pressmeddelande och säger att man tänker vidta alla de nödvändiga åtgärder som länsstyrelsen påtalat i sitt föreläggande

– En del åtgärder har vi redan vidtagit. Bland annat har vi korrigerat problemet med en termostat som hade gått sönder, vilket innebär att inga incidenter med bedövning har skett efter den 3 november i år. Vi är klara med det praktiska arbetet, ett pappersarbete återstår för att verifiera processer, skriver företaget.

Efter att bristerna uppdagades har Ica Maxi Flygstaden beslutat att i nuläget inte köpa in kött från Ginsten, enligt SVT Nyheter Halland.

Sorunda Korvfabrik nominerad till smakpris

Sorunda Korvfabrik är ett av tre företag i landet som nominerats till Årets Smakutvecklare. Priset delas ut av White Guide tillsammans med Livsmedelsföretagen och går till en producent som under året (eller under längre tid) presenterat innovation vad gäller smak och kvalitet, vilket i sin tur inneburit en utveckling och spridning av gastronomi.

Sorunda Korvfabrik utsågs bland annat till Årets korvprofiler 2016 av Korvakademin. Företaget har tidigare främst riktat sig till restauranggrossister, men har börjat öka starkt på konsumentsidan. De andra nominerade företagen är Paulúns och Lily & Hanna’s Rawfood Ice Dream och Bloomy Drinks.

HKScan instiftar nytt miljöpris

Årets leverantör och Årets transportör är två utnämningar som HKScan varje år delar ut till samarbetspartners man vill uppmärksamma. Från och med i år tänker företaget genom ett nyinstiftat miljöpris också lyfta fram en djurleverantör som har gjort en insats med miljöarbetet på sin gård.

–Vi vill lyfta goda exempel där våra leverantörer gjort framsteg inom till exempel energiförbrukning, minskat svinn eller annan förbrukning av resurser, minskad övergödning, ökad biologisk mångfald eller något annat med anknytning till klimatfrågan i stort, säger Torbjörn Lithell, inköpsdirektör på HKScan Sweden.

– Miljöpriset för leverantör ger oss ytterligare en möjlighet att visa våra kunder och slutkonsumenter att vi menar allvar med vårt miljöarbete och har frågan högt upp på agendan, säger Annelie Lundell CR och kvalitetsdirektör vid HKScan Sweden.

Fram till den 8 januari kan bidrag till priset nomineras.

”Debatten om växthuseffekten är väldigt snedvriden”

Sveriges Nötköttproducenter har hållit sin årsstämma, även kallad Köttriksdagen, på Gotland. Kött & Chark ringde upp nötköttsproducenternas ordförande, Jan Forsell, några dagar före årsstämman för att pejla läget.

 

Det finns farhågor för att den positiva utvecklingen för svenskt kött under de senaste åren, och återtagandet av marknadsandelar, är på väg att brytas, bland annat därför att prisnivån har blivit för hög. Är det så?

– Nej, det tror jag inte. Att importen har ökat beror på att det är brist på svenskt kött vilket i sin tur förklaras av att allt fler producenter behåller kvigkalvar och hondjur. Detta är en alldeles nödvändig utveckling för att vi sedan ska kunna öka produktionen. Det måste helt enkelt bli sämre först innan det kan bli bättre. Vi kan också konstatera att antalet dikor har ökat med drygt 10 000 medan mjölkkorna minskat med knappt lika många.

Hur ser du på lönsamheten för nötköttsproducenterna?

– Jag tycker att det ser bättre ut än på länge. Det krävs en stabilitet i lönsamheten över en längre period för att man ska våga investera och för att vi ska kunna få en nyrekrytering. Den stabiliteten har vi börjat få nu. Därför gäller det att prisnivån nu hålls uppe så att den positiva utvecklingen fortsätter.

Vilka förväntningar har ni på den kommande livsmedelsstrategin?

– Som det nu har utvecklat sig så har förväntningarna blivit allt mindre. Det förefaller ha gått partipolitik i alltihopa, vilket i värsta fall kan innebära att en hel näring riskeras. Det är väldigt tråkigt att man inte kan fokusera på den viktigaste frågan, nämligen hur vi ska bära oss åt för att producera mera mat i Sverige.

Är det någon fråga du själv tycker är extra viktig under Köttriksdagen?

– Miljöbiten. Debatten om hur mycket korna bidrar till växthuseffekten är väldigt snedvriden. Man kan få intrycket att om vi slutar äta kött så löser vi detta problem, samtidigt som vi med gott samvete kan fortsätta att köra våra bilar och ta flyget på semester. Vi måste nå ut till konsumenterna med information om att vi faktiskt är bäst i klassen på det här området. Därför är det inte här i Sverige som köttproduktionen bör minskas. Istället bör vi öka den eftersom vi har marker som passar utmärkt för det ändamålet.

Minna Hellman, projektledare kring frågor om mat och hälsa

Hallå Där…Minna Hellman, projektledare kring frågor om mat och hälsa på Konsumentföreningen Stockholm.

Ni presenterade nyligen en ny undersökning av svenskarnas saltkonsumtion.

Hur mycket salt äter vi i genomsnitt idag?

– Vi äter 12-13 gram om dagen. 70-80 procent av det salt vi får i oss kommer från produkter i butiker eller restauranger. Saltet hemma i hushållen har inte så stor betydelse för den totala konsumtionen. Vi äter cirka dubbelt så mycket salt idag jämfört med vad som rekommenderas av WHO och Livsmedelsverket.

 

Vilka slutsatser drar ni från undersökningen?

– Man kan säga att detta är en uppföljning av vår undersökning från 2013. Vi har tittat på 600 produkter och ser en minskning av saltet i cirka 60, men tyvärr samtidigt en höjning i 50 andra produkter. En förklaring är att man som producent numera måste redovisa den andel natrium av den totala salthalten som finns i tillsatser, men det är inte hela sanningen.

 

Vad tycker du om resultatet?

– Vi hade förstås hoppats på ett bättre utfall och att fler producenter hade börjat dra ner på saltet sedan sist. Många producenter försvarar sig med att det inte är någon som efterfrågar mindre salt. Ett problem är att ingen vill gå först och därför tror vi att det bästa sättet att gå tillväga är om man från producenthåll ser till så att sänkningen sker gemensamt för alla.

 

Vad är det mest positiva ni tar med er från undersökningen?

– De produkter där sänkningen av salt märks tydligast är för köttbullar och falukorv inom handelns egna varumärken (emv). Det tror vi har att göra med den branschöverenskommelse som genomförts inom Svensk Dagligvaruhandel för att minska på saltet. Kan det också dra med sig övriga producenter kan det hända massor av saker. Sedan ser vi också fram emot vad som ska komma ut av Gabriel Wikströms uppdrag till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten om olika åtgärder för att förbättra folkhälsan och där saltet är en av dem.

 

//

Granskning av Salthalten i livsmedel

En granskning av salthalten i cirka 300 vanliga livsmedel visar att salthalten sänkts i exempelvis färdiga köttbullar, falukorv, kex och flingor, vilket är särskilt bra eftersom det är livsmedel som barn ofta äter. Mindre bra är att mängden salt ökat i färdiga pannkakor, varmkorv och smörgåsskinka. Granskningen är genomförd av Konsumentföreningen Stockholm (KfS). Resultatet har jämförts med föreningens granskning från 2013.

Vi svenskar får i oss mer salt än vad myndigheterna rekommenderar. Världshälsoorganisationen (WHO) och Livsmedelsverket rekommenderar att en vuxens intag av salt bör vara max 5 gram per dag. För stor konsumtion av salt, eller rättare sagt det natrium som finns i salt, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Idag får en genomsnittlig svensk i sig 11 gram salt per dag.

Cirka 75 procent av det salt en svensk får i sig kommer från livsmedelsprodukter som tillverkats av livsmedelsindustrin eller från mat som lagats på restaurang eller i någon form av storhushåll. Det betyder att det är svårt att som konsument själv minska sitt saltintag. Förutsatt att man inte lagar all mat från grunden.

– Av de cirka 300 livsmedel vi granskat kan vi konstatera att salthalten har sänkts i 60 produkter och höjts i 50. När det gäller sänkningarna är det bara att gratulera tillverkarna till väl utförd produktutveckling. Det vi framförallt vill peka på är att om en tillverkare kan sänka salthalten i exempelvis köttbullar, så borde andra köttbullstillverkare också kunna göra det, säger Minna Hellman, projektledare på Konsumentföreningen Stockholm.

Granskningens största saltsänkare är AXA som sänkt salthalten i en müsli med 88 procent. Den tillverkare som gjort flest stora sänkningar är Coop, med sex stora sänkningar. Med stor sänkning menas en sänkning med minst 0,4 gram salt per 100 gram. Coop har bland annat sänkt salthalten i sina Bran Flakes med 78 procent. ICA står för en stor sänkning i  sin mörade kycklingfilé (80 %). Lite smolk i bägaren dock att både Coop och ICA också står för två stora ökningar var.

Det senaste året har det diskuterats huruvida hög salthalt verkligen är en riskfaktor för högt blodtryck. KfS stöder sig dock på den bedömning som WHO och en mängd länder inklusive Sverige gör.

– Oss veterligen finns det inte någon hälsomyndighet globalt som är av annan åsikt, säger Minna Hellman.

Berättelser om framtidens lantbruk

Med sju berättelser om det svenska lantbruket år 2030 vill forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU inspirera till diskussion och kunskapsproduktion om morgondagens lantbruk och matproduktion. Berättelserna lyfter fram både möjligheter och hot och väcker många frågor. Hur ser lantbruket och samhället ut år 2030? Och framför allt: hur vill vi att det ska bli?

Boken är ett resultat av en framtidsstudie som påbörjades hösten 2014. Syftet

var att ta fram ett underlag som skulle stimulera diskussion, samtal och, i förlängningen, forskning om det svenska lantbruket och dess utmaningar.

− Berättelserna i boken gör inget försök att ge en täckande framtidsbild av lantbruket, men de ger ett underlag för en både bred och djup diskussion om hur lantbruket kan komma att utvecklas, säger Lars Andersson, programchef för Framtidens lantbruk.