Livsmedelskontrollen genomförs inte alltid där den behövs mest och det finns stora variationer mellan olika kontrollmyndigheter. Det är två av slutsatserna i Livsmedelsverkets utvärdering av den svenska livsmedelskontrollen 2018.
Alla delar i livsmedelsproduktionen, från primärproduktion, som till exempel produktion av ägg, honung, fisk, spannmål, frukt och grönsaker, till livsmedelsindustri, handel, restauranger och dricksvattenanläggningar ska kontrolleras av Livsmedelsverket, kommunerna eller av länsstyrelserna. Livsmedelsverket utvärderar varje år hur om livsmedelskontrollen lever upp till lagstiftningens krav. I den senaste utvärderingen framkommer det att kontrollen av primärproduktionen inte varit tillräckligt bra under 2018. Brister i planeringen av kontrollen och brist på personal är enligt Livsmedelsverket några av förklaringarna till varför kontroll inte genomförts där det finns störst behov.
Flera åtgärder har dock inletts för att komma till rätta med bristerna, bland annat ska ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, Länsstyrelserna och Livsmedelsverket leda till bättre planering av kontrollen. Från och med år 2020 kommer det också finnas en gemensam flerårig nationell plan för kontrollen av primärproducenter.
Livsmedelskontrollen ska vara riskbaserad. Alla företag som producerar eller säljer livsmedel och dricksvatten får en så kallad riskklassning som styr hur mycket kontroll företaget ska få. Utvärderingen visar att kontrollen av tillverkning eller försäljning av livsmedel i industri, butik och restaurang, alltså leden efter primärproduktionen, överlag har varit riskbaserad, men att det finns skillnader mellan olika kontrollmyndigheter.
- Det det finns fortfarande små kommuner, med begränsade resurser, som har svårt att genomföra sitt kontrolluppdrag fullt ut säger Helena Storbjörk Windahl, chef på Kontrolledningsavdelningen Livsmedelsverket.