Trenden mot en ökad förbrukning av svenskt kött har förstärkts under pandemin, det visar marknadssifforna från Jordbruksverket för första halvåret. Samtidigt har den totala köttförbrukningen minskat med 4,1 procent.
Utvecklingen pekar i samma riktning för köttslagen griskött, nötkött och matfågel där produktionen av svenskt kött ökat medan importen minskat. Två exempel på att förändringen accelererat jämfört med tidigare mätningar är en importminskning för nötkött på 14,8 procent och en minskad förbrukning av kött med 4,1 procent, vilket kan jämföras med minskningar på 1,2 respektive 2,3 procent för helåret 2019. Jordbruksverket betonar dock att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna på köttmarknaden är osäkra.
-Även om pandemin påverkat köttmarknaden mer än traditionella faktorer i år, så finns dessa kvar i bakgrunden. Konsumenternas intresse för miljö- och hälsomässigt hållbara livsmedel, närproducerat och vegetariskt är fortsatt stort, säger Åsa Lannhard Öberg, marknadsutredare.
Priserna på nöt- och griskött har sedan årsskiften stigit i leden efter primärproduktionen sedan. Det finns idag goda möjligheter för svensk köttproduktion att ta tillvara marknadens signaler i såväl höga köttpriser som i stort intresse från industri, handel och konsumenter. Dessutom pekar prognoserna på rimliga foderpriser framöver. Produktionen av både nöt- och griskött ökar förvisso, men att ökningen inte är större kan bero på att det tar tid att bygga upp en besättning. Torkan 2018 tvingade många producenter att slakta fler djur än planerat och många kan brottas med frågan om hur länge de goda tiderna nu håller i sig. Fortsatt kräftgång i svensk mjölkproduktion med successivt minskat antal semineringar av mjölkkor påverkar också nötköttsproduktionen negativt.
Marknaden för får- och lammkött går i en annan riktning än de tre största köttslagen. Att förbrukningen ökat och drivit fram en importökning hittills i år kan hänga ihop med att konsumentgrupper som traditionellt äter mycket lammkött också lagat mer mat hemma.
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan.
-När vi reser mindre, äter mer sällan på restaurang och distansarbetar, samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det också att vår diet plötsligt förändrats. Det blir mer svenskt kött och mindre importerat när vi lagar fler måltider i hemmen, menar Åsa Lannhard Öberg.
Sammantaget har efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött minskat. Den nya dimensionen i en pågående importminskning är att efterfrågan plötsligt förskjutits från restaurangsektorn till dagligvaruhandeln, där andelen svenskt kött är högre.