Anna Karin Hatt, vd på LRF 
Höstens snabba kostnadsökning för insatsvaror för svenskt jord- och skogsbruk gör ett rejält avtryck i det fjärde kvartalet av LRFs konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex.
– Vi ser en dramatisk försvagning av synen på den framtida konjunkturen bland många företag, säger LRFs vd Anna Karin Hatt.
Alla branschspecifika kurvor förutom skogen faller kraftigt och landar på en negativ syn på den framtida konjunkturen. Det sammanvägda totalindexet faller med nästan tio punkter från tredje kvartalet till negativa 91,2. Pandemin med ökat hemarbete och en ökad vilja att konsumera hållbart har samtidigt bidragit till en ökad efterfrågan på svenska råvaror. Det finns inget i kvartalets index som tyder på att man uppfattar en förändring i den positiva trenden. Tvärtom upplever merparten av företagen fortsatt en god efterfrågan och en högre prisbild på sålda varor och tjänster än tidigare.
Däremot har kostnaderna för de insatsvaror som behövs för att kunna producera skenat. Priset på kvävegödsel har exempelvis ökat med 240 procent på bara ett år, och världsmarknadspriset på diesel har nästan fördubblats. LRFs beräkningar visar att lantbrukets kostnader för diesel, kvävegödsel, el och soja ökat med 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Det motsvarar mer än en tredjedel av det samlade årliga investeringsutrymmet i svenskt lantbruk. Därmed riskerar investeringarna för att både vidmakthålla och öka livsmedelsproduktionen, och samtidigt öka investeringarna i hållbar omställning av matproduktionen, att bromsas och försenas.
- Bilden för det fjärde kvartalet understryker vikten av att lantbruket snabbt får kompensation för de snabbt stigande produktionskostnaderna, nu krävs politisk handlingskraft. LRF har presenterat flera förslag till ett hållbart krispaket för att både lindra de akuta effekterna av prisökningarna men också öka samhällets investeringar i de fossilfria alternativ som både skulle göra oss mer hållbara och mindre sårbara för den typ av utveckling vi nu ser, säger Anna Karin Hatt.
De stigande priserna på insatsvarorna och oron för nya CAP, EUs jordbruksbudget, gör också att många djuruppfödare har svårt att ta beslut och planera inför framtiden.