– Flera mindre anläggningar i Sverige minskar sina marknadsandelar. Det tyder på att de kraftiga kostnadsökningarna gjort att effektiviteten i ett slakteri blivit allt viktigare, det säger HKScans inköpsdirektör Magnus Lindholm om slaktsiffrorna för 2022.
HKScans egna siffror är Magnus Lindholm i stort sett nöjd med. För grisslakten inleddes under 2022 ett samarbete med Coop som han tycker fungerar bra.
– Vi tog i september över slakt och styckning av grisar till Coops eget varumärke vilket gav oss möjlighet att köpa in mer gris.
Grisslakten inom HKScan ökade med cirka 2 procent under 2022. På nötsidan behåller bolaget sin marknadsandel på cirka 31 procent. För lamm minskade slakten med 3 procent jämfört med 2021, men från en hög ursprungsandel. Här är HKScan klart största aktör med en slaktandel på 37 procent.
– På storboskap har vi hållit ställningarna medan vi på lammslakten har tappat en procent i marknadsandel.
Lammslakten minskar även totalt i riket, från 230 000 djur till 227 000, en minskning med 1,3 procent. Magnus Lindholm tycker att den utvecklingen är oroväckande.
– Med den prisnivå som varit för lamm så borde den ha fått en del producenter att nyinvestera, men så har det inte blivit och jag har svårt att förstå varför. En förklaring kan vara att de flesta lammbesättningar är väldigt små, och att det inte finns så många yngre producenter.
När Magnus Lindholm tittar in i kristallkulan för 2023 så ser han en något minskande grisslakt under andra halvåret.
– Detta på grund av att ett antal leverantörer lagt ned sin produktion som en följd av den kostnadschock de drabbades av under 2022. Vi kan också se det genom att det har sålts mindre antal semindoser än 2021.
Även på nöt- och lammslakten förutspår han minskningar, för lamm mest på grund av producenternas höga ålder. Även om importköttet också drabbas av de stora kostnadsökningarna på insatsvaror, så menar Magnus Lindholm att den kommer att fortsätta och i något högre omfattning än tidigare.
– Om Tyskland med sin stora grisproduktion får ett fläsköverskott så är Sverige en bra andrahandsmarknad. För Tyskland är det en marginell volym, men här blir det kännbart om det kommer in stora volymer på kort tid. Och även om det importerade grisköttet har blivit klart dyrare är det fortfarande ganska stor prisskillnad gentemot det svenska, ett bra exempel är dansk fläskfilé. Vi ser i nuläget att konsumenterna på grund av inflationen i större utsträckning väljer billigare alternativ, till exempel en falukorv med lägre kötthalt. Och även när det gäller nötköttet ser vi samma utveckling, en förskjutning från de ädlare detaljerna till de billigare.
Läs fler kommentarer om den svenska slakten i det senaste numret av Kött & Chark.