Lönsamheten i landets livsmedelsbutiker har halverats, från 3,7 procent i marginal under första halvåret 2022, till 1,7 procent under första halvåret i år. Det visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB.
- SCB:s siffror motsäger det som många politiker och opinionsbildare hävdat att dagligvaruhandeln passat på att höja priserna mer än nödvändigt och skott sig på inflationen. Det är tvärtom, dagligvaruhandelns butiker verkar på en konkurrensutsatt marknad och har inte kunnat öka priserna i samma utsträckning som de själva fått kostnadsökningar. Det har därmed i själva verket motverkat ännu högre prisökningar och inflation, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
Det finns idag drygt 3 000 livsmedelsbutiker i Sverige och enligt SCB så minskade rörelsemarginalen i livsmedelsbranschen som helhet från 6,2 procent under första halvåret 2022 till 5,8 procent i år. Och det är framför allt inom dagligvaruhandelns butiker som lönsamheten försvagats, från 3,7 procent till 1,7 procent, men även i partihandeln och hos grossist, minskade lönsamheten. Livsmedelsindustrin såg en marginell marginalökning, medan det inom jordbruk, jakt och fiske var en tydligare ökning.
I augusti steg försäljningen i dagligvaruhandeln med 6,4 procent, men borträknat en livsmedelsinflation på 9,2 procent borträknad kan den prisjusterade försäljningsutvecklingen estimeras till – 2,8 procent.
- Vi fortsätter att se minskande volymer i dagligvaruhandeln när en mycket priskänslig konsument köper färre eller billigare varor. Utöver det har butikerna fått kraftigt ökande kostnader för personal, lokal, energi, säkerhet, stöld, svinn med mera. Detta påverkar butikens marginaler negativt och skapar en stor press framåt, säger Karin Brynell.