Svensk livsmedelsindustri bröt under årets första kvartal en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet, det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Kostnaderna för svensk livsmedelsindustri har dock fortsatt att öka och 84 procent av företagen är ännu inte tillbaka på förkrisnivåer avseende lönsamheten. Företagen rapporterade om kostnadsökningar för inköp av råvara, transporter, energi samt förpackningar och emballage.
– Resan tillbaka mot någon slags normalitet för svensk livsmedelsproduktion blir lång. Den låga lönsamheten i industrin kommer att få konsekvenser. Många av våra medlemmar tror att automatiseringen i branschen kommer att påskyndas för att på så sätt pressa produktionskostnaderna, och i samband med detta förutspår man även en minskning av personalen. En klar majoritet av företagen tror dessutom på ett ökande antal konkurser de kommande åren, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Dagligvaruhandelns EMV-utbud växer och en mycket besvärlig aspekt av detta är undanträngningsmekanismen, dvs. att leverantörsmärkta produkter trängs undan när EMV tar alltmer hyllplats. 60 procent av Livsmedelsföretagens medlemsföretag ser ett direkt samband mellan att de får sina produkter avlistade (dvs. bortplockade från hyllorna) och EMV-alternativens expansion.
– Det är inte förvånande att leverantörerna blir stressade av det snabbt växande EMV-sortimentet. Att producera EMV är oftast en mindre lönsam affär och samtidigt minskar producenternas synlighet gentemot konsumenten, säger Carl Eckerdal.
76 procent av medlemsföretagen menar att en svensk euroanslutning skulle vara fördelaktig för dem ur ett rent företagsperspektiv. Bara 11 procent menar att ett införande av euron skulle vara till nackdel för deras verksamhet.