Göran Blomberg, vd på ICA-handlarnas Förbund, Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman och chefekonom Carl Eckerdal. Foto: Per Myrehed.
Bekymret i den svenska livsmedelsbranschen är inte multinationella livsmedelsproducenters ”höga marginaler”. Det menar Livsmedelsföretagen i ett debattinlägg.
Det är Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman och chefekonom Carl Eckerdal som i en debattartikel i Dagens Industri går till storms mot Göran Blomberg, vd på ICA-handlarnas Förbund. Blomberg skrev i ett inlägg den 8 december 2024 om ICA-butikernas sjunkande lönsamhet:
”Butikerna har inte kunnat kompensera sig för det producenterna har tagit ut. Däremot ökar marginalerna för flera av de stora leverantörerna. Multinationella företag är väldigt starka. Deras höga marginaler är bekymret i branschen.”
Men Livsmedelsföretagen menar att inte ens de största multinationella producenternas svenska verksamheter kommer upp i en bråkdel av ICAs omsättning eller marknadsdominans:
”När Blomberg resonerar kring det tuffa affärsklimatet för ICA-butikerna säger han alltså att förklaringen är en för hög lönsamhet bland multinationella leverantörer. Det är, med förlov sagt, ett befängt påstående. ICA vill gärna få det att framstå som att ICA utgörs av 1 200 fristående handlare som till största delen sköter sina egna inköp. Så är det naturligtvis inte. ICA centralt är Sveriges enskilt största inköpare av förpackade livsmedel, mer än dubbelt så stor som närmaste konkurrent. Det är högst osannolikt att ICA centralt skulle få sämre inköpsvillkor än sina konkurrenter, oavsett storleken på leverantören.”
I artikeln tar Hellman och Eckerdal även upp frågan om riskfördelningen i livsmedelskedjan:
”I sin iver att peka ut globala livsmedelsproducenter med en högre lönsamhet som ’bekymret’ glömmer Blomberg påpassligt bort att de multinationella leverantörerna är industriföretag, med betydligt högre nivåer av risktagande än handlarledet. Handelsföretags främsta uppgift är att – med en förhållandevis låg affärsrisk – agera mellanhand mellan producent och konsument. Detta är inte första gången som företrädare för dagligvaruhandeln försöker framställa multinationella livsmedelsproducenter som branschens stora problem. Argumenten känns igen från handelns misslyckade försök att urvattna lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder. Det var fel då och det är fel nu, och vi har en skyldighet gentemot våra medlemsföretag att berätta hur det faktiskt ligger till.