Tidigt på morgonen den 1 april blev industrins avtalsparter överens om nya kollektivavtal. Avtalen löper över två år och det så kallade Märket landade på 6,4 procent med två lönerevisioner.
Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.
Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk är tillfreds med att avtalen är på plats, men konstaterar att avtalsvärdet är högt givet det svåra läget för många livsmedelsproducenter.
– Vi är nöjda med att ha nya avtal på plats, men denna förhandlingsomgång har varit osedvanligt tuff och utdragen, möjligen en av de svåraste och mest kärva avtalsförhandlingar jag varit med om under de mer än 25 år som jag medverkat i avtalsrörelser. Det totala avtalsvärdet är högt, men slutresultatet är betydligt lägre än vad facken ursprungligen krävde när vi började förhandlingarna, säger Henrik van Rijswijk.
När facken inom industrin lade fram sina samordnade avtalsyrkanden i höstas krävde man 4,2 procent i lönehöjningar det första avtalsåret. Utfallet efter förhandlingarna blev istället kostnadsökningar det första året på 3,4 procent.
– Vårt främsta mål i förhandlingarna har varit att finna lösningar som tryggar industrins konkurrenskraft och lönsamhet i en osedvanligt svår tid. En lönenivå på 3,4 procent det första avtalsåret måste därför ses som acceptabel sett utifrån fackens yrkanden och förväntansbild. Men vi är förvånade att facken inte tagit större hänsyn till det besvärliga omvärldsläget och de stora ekonomiska utmaningar som många svenska livsmedelsproducenter brottas med, säger Henrik van Rijswijk.
Avtalet innehåller även högre avsättning till arbetstidsförkortning.
– Arbetstidsförkortningen ökar under avtalsperioden. Arbetstidskontot landar på 52,5 timmar per år. I Sverige arbetar vi mer än i jämförbara länder och med det här avtalet visar vi att vi löser frågan avtalsvägen, säger Eva Guovelin, Livsmedelsarbetareförbundets ordförande.
För LO-förbunden innehåller avtalen en låglönesatsning varje år på de arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 29 100 per månad får en högre lönepott.
– Det är otroligt viktigt och givetvis något som känns extra bra. Det är de lågavlönade som drabbas värst när levnadskostnaderna är höga, säger Eva Guovelin.