Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent under 2023. De höga matpriserna ses som den största förklaringen.
Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent vilket är på samma nivå som 2022. Den totala köttproduktionen minskade med 1,4 procent samtidigt som importen och exporten minskade med 1,2 respektive 1,8 procent.
– Vi bedömer att höga matpriser är den huvudsakliga förklaringen till att köttkonsumtionen minskade under 2023, inte att vegotrenden fått ett nytt uppsving. Det är en gammal sanning att kött har hög priselasticitet då det är ett av våra dyrare livsmedel, och när hushållen pressas ekonomiskt minskar vi på den mat som kostar mest, en liknande utveckling kan noteras i offentlig sektor, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Grisproduktionen i Sverige minskade med 4,3 procent förra året vilket bland annat beror på att det är en kapitalintensiv bransch och höga räntor påverkar företagens lönsamhet. Lägre produktion i kombination med krympande import gav minskad konsumtion med 5,0 procent. Även i andra EU-länder faller grisproduktionen, vilket också beror på minskad efterfrågan i EU och på världsmarknaden. Samtidigt förväntas skärpta djurskyddskrav inom unionen framöver.
Utbrottet av svinpest i Sverige hösten 2023 påverkade, enligt Jordbruksverket, inte varken priser eller inhemsk efterfrågan, däremot fick det konsekvenser för exporten då flera länder stängde sina marknader för svenskt griskött.
Produktionen av nötkött ökade förra året, men även om avräkningspriserna var stabilt höga är produktionsökningen inte ett självklart tecken på goda dagar. Den ökade slakten bestod mest av moderdjur och det kan ge färre födda kalvar på sikt, vilket är en indikation på att producenter tagit beslut om att minska storleken på sin besättning.