Konjunkturinstitutets analys av de ökade livsmedelspriserna visar att livsmedelsindustrin inte har bidragit till omotiverade prisökningar, det menar bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
Igår 18 december, släppte Konjunkturinstitutet fyra rapporter som bekräftar det besvärliga läget för livsmedelsindustrin. Syftet har på regeringens uppdrag varit att svara på frågan om svenska livsmedelspriser har ökat omotiverat mycket. För tidsperioden 2019-2023 kommer Konjunkturinstitutet fram till att konsumentpriserna har ökat med 6 procentenheter mer än vad myndighetens kostnadsmodeller kan förklara, men öppnar även för att modellerna inte är heltäckande.
Konjunkturinstitutet kommer dock fram till att lönsamheten i det svenska producentledet (läs: livsmedelsindustrin) har fallit ”extremt mycket”. Den här delen av livsmedelskedjan kan följaktligen inte beslås med att ha ökat priserna mer än vad de ökade kostnaderna motiverar, menar man från Livsmedelsföretagens sida. Livsmedelsindustrins leveranspriser skulle snarare ha behövt öka mer än de har gjort för att få lönsamheten tillbaka upp till det redan låga genomsnittet som rådde innan kostnadskrisen slog till. Enligt Konjunkturinstitutet redovisar ingen annan enskild näringslivsgren en lika stor negativ ”vinstandelsförändring” som livsmedelsindustrin under kvartal 3 2022 till kvartal 2 2023.
– Enligt vårt konjunkturbrev för årets tredje kvartal fortsätter utförslöpan för svensk livsmedelsindustri med både kostnadsökningar och vikande lönsamhet. Frågan är om det behövs ytterligare myndighetsrapporter som bekräftar detta innan politiken förstår det extremt allvarliga läget vi befinner oss i. Vad Sverige och livsmedelsproducenterna behöver är politiska initiativ som stärker företagens konkurrenskraft och den svenska försörjningsförmågan, säger Carl Eckerdal, chefekonom vid Livsmedelsföretagen.