Facken inom industrin kräver löneökningar på 4,4 procent i den kommande avtalsrörelsen. Orimligt, tycker man från den svenska livsmedelsindustrins sida.
Facken vill också se en högre löneökningstakt efter drygt ett decennium av finanskris, pandemi och låga påslag. Extra fokus ska även läggas på de så kallade lägstalönerna som ett led i en riktad låglönesatsning och avsättningen till deltidspension/flexpension ska utökas.
Men enligt Henrik van Rijswijk, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, kan alla kraven leda till konkurser och uppsägningar, inte minst inom livsmedelsindustrin.
– I det historiskt svåra läge som Sverige och den svenska ekonomin befinner sig är fackens lönekrav oansvarigt och orealistiskt. Mycket tyder nu också på att vi är på väg in i en lågkonjunktur. Fackens krav kommer att elda på inflationen och ytterligare försvaga svensk ekonomi och arbetsmarknad. Det är många som just nu har en ansträngd hushållsekonomi, men att i den svåraste ekonomiska situationen på flera decennier kräva de största löneökningarna i Industriavtalets historia är verklighetsfrånvänt, säger Henrik van Rijswijk.
Han befarar också att industrins krav kan leda till ytterligare nedläggningar, konkurser och uppsägningar av duktiga medarbetare.
– Vi har krig i vårt närområde, extrema kostnadsökningar, hotande elbrist och skenande elpriser. Trots att svenska livsmedelsföretag är fångade i en perfekt storm av kriser så fortsätter de att producera mat och dryck och ta ansvar. Nu vill vi träffa nya, moderna kollektivavtal som skapar förutsättningar för en konkurrens- och motståndskraftig livsmedelsproduktion som både kan bevara och skapa nya arbetstillfällen. Jag hoppas att facken inser allvaret i situationen och att vi i god svensk tradition kan enas om ansvarstagande kollektivavtal till nytta både för företag och anställda, säger Henrik van Rijswijk.