Årets avtalsrörelse för livsmedelsindustrin går nu in i ett intensivare skede. Det väntas hårda förhandlingar i en tid av både hög inflation och stigande räntor.
Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) och Livsmedelsföretagen växlade strax före jul sina avtalskrav.
Livs kräver bland annat ett ökat löneutrymme på 4,4 procent, eller lägst 1192 kronor i månaden, och att minimilönerna i avtalen ska höjas med 1 600 kronor. Dessutom vill man att arbetstidsscheman ska förhandlas minst fyra veckor i förväg och upprättas för längre perioder.
– Våra krav är väl avvägda utifrån de ekonomiska bedömningar vi gör. Konkurrenskraften har stärkts, industrins lönsamhet är god och sysselsättningen är hög, det finns goda förutsättningar för bra löneökningar till våra medlemmar, säger Eva Guovelin, Livs förbundsordförande.
Branschorganisationen LIvsmedelsföretagen tror att det finns en uppenbar risk för konkurser om avtalsrörelsen skulle resultera i verklighetsfrämmande lönenivåer.
− Vår målsättning är att nå avtalslösningar som tryggar den svenska livsmedelsindustrin under de svåra omständigheter som nu råder. Företagen behöver lösningar som på allvar och under lång tid framåt gör det fortsatt möjligt att bedriva lönsam livsmedelsproduktion i Sverige. För det krävs moderna och flexibla avtal som ökar företagens konkurrens- och motståndskraft så att de både kan hantera oväntade kriser och rusta verksamheten för framtiden, säger Livsmedelsföretagens förhandlingschef Henrik van Rijswijk.
Målsättningen med förhandlingarna är att teckna nya kollektivavtal innan de nuvarande löper ut 31 mars. I mars tar de så kallade Opartiska Ordförandena (OpO) över ansvaret för förhandlingarna, då även det så kallade normerade Märket ska fastställas.
Livsmedelsföretagen har cirka 800 medlemsföretag med totalt cirka 60 00 anställda. Där ingår även alla chark, stycknings – och slakteriföretag som är medlemmar i Kött- och Charkföretagen (KCF), är man med där gäller kollektivavtalet automatiskt.